Felicia i USA

Tisdag 24 februari: (samt lite 25 februari)
Min sista hela dag, stor sorg. Katamarantur på morgonen, där det var blött, molnigt och kallt. Blev dränkta åtskilliga gånger då vi valt att sitta i fören, inte det smartaste men en upplevelse! Såg NÄSTAN en val... det vill säga några såg den, andra såg den inte. Jag tillhör grupp nummer två. Fail! Frusna kom vi tillbaka till hotellet, småtjuriga över avsaknaden av sol. Försök till packning och vykortskrivning blev till en sista runda på stan, där vi hedrade ABC stores med ett sista besök, samt införskaffade ytterligare en klänning till samlingen. Tillbaka för seriös packning och chill på rummet, sorgsna över hur tydligt det blev att vår vecka snart var slut.
Då middag inte var förrän halv nio gick vi till IHOP med norrmännen och käkade mellis. Delade Swedish crepes med Therese, för mig obegripligt hur de serveras med lingonsylt, men gott. Trodde att vi hade superbråttom tillbaka men det visade sig att antagandet var fel. Viss stress med notan blev det dock! Avslutade packning, skrev vykort och tog det lugnt på rummet med tjejerna. Blev ett mindre "göra sig i ordning"-party med Anja, Jeanette och Julia. Anja fick helt plötsligt för sig att hon, trots att hon hade köpt sex klänningar hittills, inte hade något att ta på sig, så hon och Julia sprang ner på stan och skulle hitta något hon kunde tänka sig att bära. Samling i lobbyn halv nio för avgång till Planet Hollywood där middag och farewell party väntade. I hopp om att den skulle vara lika god som i New York tog vi alla chicken ceasar sallad, men trots att den var smaklig var det inte samma sak.
Superbevis på hur Sverige slår Norge (då detta har varit den stora diskussionen hela veckan på grund av det stora antalet norskar) kom då ABBA och Dancing Queen spelades i högtalarna. Lyriska svenskar (ja, alla fem) vrålade ut sången och andra skakade på huvudet. Jag tyckte i alla fall att det bevisade Sveriges överlägsenhet, trots att Norge kontrade med stora älgar, Sverigeskämt och A-ha.
Egenskrivna Hawaiisångerna skulle presenteras, lite nervöst då vi skrev ihop vår visa tio minuter innan vi skulle gå från hotellet. Tror att de flesta hade gjort detsamma, med undantag för Jakob, Stian, Eirik och deras rumskamrat som överväldigade alla med ukulele, grym sångröst och tre verser. 
Sedan anlände DJ:n och vi dansade, fint och ofint, till efter midnatt. Lite segt för mig egentligen då jag skulle lämna vid kvart i fem på morgonen, men jag var glad ändå och gjorde det bästa av mina sista timmar. Packning, akut Hawaii-nostalgi och choklad på rummet då vi tänkte att det var lika bra att stanna uppe tills jag skulle åka. (de andra skulle inte dra förrän sjutiden på kvällen) Men, då alla väskor var fulla, minnena upprepade om och om igen, somnade jag och vaknade tre minuter innan shuttlen till flygplatsen gick. Kramade de vakna rumskamraterna, högg väskorna och lyckades ta mig ner till lobbyn där det blev sorgligt farväl till de få som var vakna. (all ära till min favoritnorsk som kom ner fyra timmar innan han behövde gå upp för att säga hejdå)
Klev på shuttlen efter utcheckning och sedan tyst resa genom ett mörkt Hawaii. Incheckning, hejdåkramar till de tre tappra jag reste med, och Starbuckskaffe för att vakna. Flög till San Francisco, som verkar som en sjukt härlig stad, med tyska Sharon och sen sa vi hejdå då hon skulle vidare till Kansas och jag mot Texas. Väntan på flyget medan jag, med gråten i halsen, pratade med Therese och en kille de hade raggat upp på Hawaii. Lät snygg gjorde han!
Sov båda flighterna, kände inte ens lyftet från Hawaii, så jag tog igen min sömnlösa natt.
Landade i Dallas kvart i tio, hämtade väskan och blev upphämtad. Tårarna började rinna då de hämtade mig och jag kunde tillslut berätta min lilla historia om den bästa veckan av mitt år. Tack så hemskt mycket mamma och pappa för att ni lät mig åka och tacktack Therese för att du är bäst. Samt det underbara folket, ren aloha. <3

Avslutningsvis, en radda med osammanhängande saker som nog bara involverade förstår:
Akkurat, morsomt, tissa, kjole, driiiitt, fyllesjuk, ful (men vad pratar du om, en ful? Jahaaa, en fågel!) Vi är alla flytande på norska nu. AKKURAT!

Sverige är bättre än Norge.
"Du vet... I Sverige har vi ju Zlatan."
"Håkan Hellström också."
"Och vi har kent!"
"Och Dom Andra!"
<3

"Sa du köttkvarn?"

"Skalbagge?"
"Det låter som smurfar!"
"Jag låter som en utlänning." (Eller sa han att jag gjorde det?!?!)

"IMORGON SKA JAG BLI BRUN!" (tur att det alltid kom en imorgon)

"Men jag har inte fått min kaffekopp än... Eller kalendern."
"Can you see an ABC store? No. We're far away!"
"GULDKORT PÅ ABC, den du!"

"Has anyone seen the movie 50 First Dates?"
"YEEEESSS!!!!"

"RRRRAVIOOOLLLIIII!"
"MOZZZARRRELLLAAAA!"
"TORRRRTELLLLIIIINI"

"I'm not sweaty, it is coconut oil!"

"Nämen Feliiicia..."

"Nämen VALTER!"
"Jag slog Valter mellan benen..."
"Du borde vara på Bolibompa!"

"LILLEBROOOOR! BAPPABAAAAAAA! KOM IGEN LENA!"

"Fritz?"
"Nick?"
"Ja, Edward..."
"Vad gjør du akkurat nå?"

Just hang loose, just have fun
Sipping on a drink, lying in the sun
Don't try to fight it, there ain't no use
‘cause when you're in Hawaii you should just hang loose!

Lördag 21 februari:
Ingen joggning denna morgon då väckarklockan ringde kvart över sex. Frukost och avfärd till USS Arizona Memorial, Pearl Harbor. Absolut tystnad och proper klädsel var reglerna för dagen. Beväpnade med kamera och redo för en liten historialektion vandrade vi runt i museumdelen, tittade på en film om händelserna den sjunde december, lyssnade på en man som var där, samt tog båten ut till det faktiska monumentet. Mycket vackert men man greps helt klart av stämningen. 
Liten busstur genom China Town och downtown innan vi rullade tillbaka hemåt medan ledar-Niles visade oss sina dansmoves.
Efter Subwaylunch och en lång strandsession där solning var i fokus var det dags för the mall. Tog bussen in, och samlades sedan för middag på Bubba Gump. Tror bestämt att det blev caesarsallad! (för varför skulle man äta seafood på ett sånt ställe?) Då huvudrätt och efterätt intagits var det jag, Therese och franska Clara som begav oss ut på shoppinguppdrag.  Där gick det väl åt några dollar misstänker jag! Kul hade vi i alla fall. Rullade hemåt efter mycket förvirring gällande bussar och trolleys. Therese tyckte även att "Du ser ut som en sån som kan mycket om bussar..." fungerade som inledningsfras när man ska fråga någon om bussen redan har gått! Vi älskar henne mycket ändå. :)
Blev en liten stadsrunda till med Clara, Stian, Jakob, Niklas, Eirik och Therese. American apparel, badbyxeköp och så tog jag och Jakob en väääldigt lång promenad då ingen tyckte det var nödvändigt att tala om att vi hade glömt att svänga. Thanks guys! Haha :)  Avslutningsvis pyjamas och chill på rummet med våra söta rumskamrater!

Söndag 22 februari:
Tröttheten efter ett hektiskt morgonschema började göra sig påmind då endast jag, Therese, Neal från Nederländerna, Clara och hennes franska vän Laurence orkade sig ut på morgonjoggning. Kanske behövde de andra förbereda sig för the amazing Waikiki Race? Då vi återvänt, duschat lite fort och fått i oss frukost var det återsamling på hotellet för en tävling, ett race runt ön med tillhörande utmaningar. Anja, Jeanette, Therese och jag - alla rum bildade ett lag - kallade oss the Swegians (Swedes och Norwegians) och vi var taggade till tusen. Vinna skulle vi, minst!
Första utmaningen tog oss till en park där vi kastade macadamianötter i munnen på Anja. Sprang vidare till ett Hilton-hotell där uppgiften var att imitera pingvinerna på deras pingvinutställning. Videoklipp finns! Nästa ledtråd tog oss mot stranden där vi skulle simma samtidigt som två lagmedlemmar skrev lagnamnet i sanden. Jag och Therese kastade oss tappert ut i vattnet medan Anja och Jeanette dekorerade sanden med vårt stiliga "Swegians". Hula dancing med random turist var nästa, även här kan jag skryta med existerande videoklipp! Sista stationen på stan var äggstafett, och sedan skulle man så snabbt som möjligt ta sig tillbaka till hotellet. Med uppfattningen att vi inte låg särskilt bra till så halvjoggade vi tillbaka till hotellet, där det visade sig att vi var i fighten om en tredjeplats. Svarade snabbt på frågepappret och lämnade över till ledaren som glatt deklarerade att första tjejerna på plats hade tagit hem tredjeplatsen! Glada och stolta tog vi oss ett dopp i poolen innan det blev strand med norska tjejerna.
Kvällen innebar LUAU! Hawaiiansk fest minsann. Tog två bussar dit (som roade sig med kappkörning) och fick instruktioner och en mindre lektion i hawaiianska. Gruppkort, mycket intressant gris-ceremoni, och sedan middag med en hel del gott. Underhållningen bestod av mycket huladancing (där spanjoren och kinesen fick gå upp och visa sina talanger, iklädda kjolar och kokosnöt-BH... ja, dom är pojkar båda två!) och höftskakningar. Tjejerna fick prova på dansen, dom som vågade fick vara med på pusskalas. Avslutades med stor hulashow, och fin i kanten-Felicia gick också upp och provade en av danserna minsann. Vår coola ledare Chris hade också sin egna lilla show, klockrent! "Remember, this is a family show..." Not so much?
"Klappa händerna om du är riktigt glad" på bussen hem, på engelska självklart, och powernap. Fick sedan ett ryck och gick och införskaffade Monster (väldigt rolig energidricka, helt klart) och tillsammans med popcorn utgjorde det nattmålet. Jag och Therese var nog inte de bästa på att hantera vad-som-nu-var-i-drycken och pendlade mellan hysteriskt skratt och dumma kommentarer resten av kvällen.

Måndag 23 februari:
Veckan började närma sig sitt slut, men det hindrade inte oss från att fortsätta upptäcka Hawaii. Snorkling i vackra Haunama Bay väntade och vi fick snorkel, instruktioner och simfötter av en hårdhudad motorcykeltuffing. Klev av, säkerhetsvideo och sen var det raka vägen till stranden! Jag och Therese beslutade oss tidigt för att solbrännan behövdes bättras på, och det slutade med att vi endast snorklade litegrann. Hann dock se en del fräsiga fiskar! Var lite upptagen med att hålla in magen och andas samtidigt då vi var väldigt nära revet. Stor grupp med mycket trevligt folk, solning, bad, mindre vattenkrig med Petter, och Neals stolta berättelse om hur han såg sköldpaddor.
Runt tvåtiden bar det av hemåt, och vi väntade en stund vid poolen för att våra kompisar skulle komma hem då vi var i olika grupper. Lyckades släpa med oss Jakob till stranden som nummer tre i gruppen (regeln var att man inte fick gå någonstans om man inte var tre personer) och där mötte vi fransyskorna och en tysk tjej. Lite bad och mycket snack, sen hemåt.
Gjorde oss i ordning för middag på Señor Frogs. Fräsigt ställe, helt klart. Fick roliga glas att dricka ur och mexikanskt till middag. Petter var galet PIMP och satt vid stora tjejbordet. Galet med party efter middagen blev det i alla fall, armbrytartävling, karaoke, ringdanser runt centrumet, Cotton Eye Joe, YMCA, skutta runt, skrika och dansa i allmänhet. Prisutdelning för The Amazing Race var det också, heja Swegians! Galet kul kväll, men man var småtrött efteråt. Glassbehovet blev starkt och vi avslutade kvällen med Pineapple coconut-glass.

Så har man kommit tillbaka från den bästa resan någonsin, och post Hawaii-depressionen är given. Idag har jag mest gått runt i min egen lilla Hawaii-värld, försökt hålla kvar vid allt som påminner mig om det. Tyvärr är vardagslivet runt hörnet och tvätthögarna är sorterade, souvenirerna uppradade och solbrännan kommer förmodligen blekna i 4G-hastighet. Imorgon blir det skola och jag har ingen som helst lust att gå dit.
Nåväl, denna melankoliska inledning gör ju inte Hawaiis awesomeness rättvisa alls. Jag har haft den bästa veckan i mitt liv, seriöst. Då jag knappt har ord att beskriva HUR bra det var, tänkte jag istället skriva ner VAD vi gjorde, och vad som nu kommer med. Och ja, varning för monsterinlägg. MORSOMT, eller vad säger du Therese?
Beslutade mig dock för att dela upp det på tre, så håll till godo folket!

Onsdag 18 februari:
Vaknade runt femtiden. Packningen var avklarad så jag gick väl i princip upp, satte på mig mjukiskläder och lämnade huset dryga tjugofem minuter senare. Då terminalen och trafiken visade sig vara långt ifrån så fullpackad som vi hade trott, fick jag spendera tre timmar utanför securityn innan det var dags att gå in. Blueberry poptarts och vatten till frukost, heja flygplatskost!
Ombordstigning och en två timmars-flygning till Denver, Colorado. Jag sov hela vägen, var endast vaken under inflygningen då jag fick lära mig att Colorado (trakten runt Denver det vill säga) var öken, ett par granar i klunga och några mindre berg. Därifrån väntade en lång flygning till Honolulu - sju timmar och tjugo minuter. Väldigt länge när man endast har en iPod och en schackspelande farbror bredvid sig.
Landning till slut, hämtade väskorna och hittade de andra vilsna studenterna som alla letade efter nån slags ledare. Majoriteten var norskar så det blev en förvirrad blandning av norska, svenska och engelska. Hittade tillslut ledare och tog en shuttle till hotellet. Check-in, fick en stilig blomkrans runt halsen, lämna väskorna och raka vägen till middag. Jag och norska Hege blev visade vägen av en snäll kille och där hittade jag min goa Therese! Glatt återseende, falsettskrik och skratt, mycket mat (första målet sedan klockan sex den morgonen) och snygg avrundning med Starbucks. Efter regelgenomgång var det raka vägen i säng, i rummet vi delade med två jättetrevliga norskor.

Torsdag 19 februari:
Efter dålig sömn där vi alla vaknade varje kvart sisådär klev jag och Therese upp kvart i sju för ett riktigt kraftprov. Då tre-regeln gällde hela veckan hade vi raggat upp tre norrmän som skulle jogga ner till stranden med oss. Visade sig vara en kanonidé, Peder, Peter och Kris sprang med oss ner till stranden genom stan och så blev det spontanbad i havet, kvart över sju på morgonen.  Tillbaka för dusch och frukost. Första dagen erbjöd sightseeing på Oahu, så vi skuttade in i bussarna för en tur runt ön. Hann med en utsiktsplats, strand med bad och volleyboll, Dole pineapple plantation, en surfstrand och ett helt gäng med fotografier. Middag intogs på Hard Rock Café där vi fick mat, glass och musikunderhållning. Jag och Therese passade på att önska låtar!
Tillbaka på hotellet badade vi i en kall pool, och sen blev det dusch igen. Gick ut på stan med söta norska Nina, license plate och vatten blev inköpen. Kvällen avslutades med skandinaviskt chill nere i lobbyn - popcorn, norska och Ahlgrens bilar. Komiskt hur skandinaverna flockades runt bilarna och glatt citerade "Det finns bara ett sätt att stoppa den - i munnen!". Nog älskar vi vårt Norden. Galet mysigt var det i alla fall och sen blev det läggdags.


Fredag 20 februari:
Upp med tuppen igen för ännu en rolig dag. Joggning och morgondopp med Therese, våra rumskamrater samt en stor grupp med skandinaviska pojkar och en holländare. Denna morgonhurtighet följdes av hiking på Diamond Head, en vulkan tror jag minsann att det var, så det var joggingskor och skor på. Jag, Therese och vår nya svenska vän Niklas (också känd som Västerås) bildade gemensam hiking-grupp. Till vår besvikelse och tvärtemot våra förväntningar var det promenadväg och inte en exkursion i djungeln, men trots detta tog vi uppgiften seriöst och vandrade hela vägen upp till toppen! Där blev det fina kort, kik på utsikten över vackra Hawaii och tappra försök att hålla håret på plats trots blåsten. Hela vägen ner igen där norrmännen var i full fart med att klättra i träd. Vi tog kort, åt ananas och drack banana-strawberry smoothie i väntan på hemfärd.  Lunch på bästa IHOP med svenskarna Valter och Elin, samt söta Roaa och Therese såklart. Sedan väntade surfinglektion på stranden, där jag övertygade alla om att jag var proffs. Det var alltså innan jag klev i vattnet... Väldigt kul var det i alla fall och jag tror att många verkligen fastnade för surfing! Hur jag sedan beslutade mig för att bli hästtjej i Texas istället är en annan historia. Stannade och halvsov på stranden med Therese och Nina en stund, där vi också tog kort med någon random kille som ville posera med oss, innan vi kilade hemåt. Måste tillägga att tio minuters promenadväg till stranden var tokigt nice.
Kvällen spenderades i Fort DeRussy beach park, där vi åt pizza, sprang runt på stranden och beskådade fina fyrverkerier. Lång promenad i stan med Therese, våra favoritnorrmän Jakob, Eirik och Stian, svenska Västerås och charmerande fransyskan Clara. Ramlade in på hotellet lagom till curfew och sen var det nattedags.

Alltså.
Klockan är kvart i elva (i skrivande stund). Jag sitter på en säng i Texas, i det stora landet USA. Jag har precis ätit älskat svenskt knäckebröd, och det smakade precis som hemma. Blåbärsthe svalnar bredvid mig och nån mysig trudelutt spelar i högtalarna.
OCH IMORGON ÅKER JAG TILL HAWAII! Planet lyfter om dryga elva timmar och imorgon vid den här tiden kommer jag att befinna mig på en solig plats ännu längre ifrån hemma. Ibland är väl livet bra?
Sista två dagarna i skolan har såklart sniglat sig fram, ni vet hur det är. Tur att det är relativt kul i alla fall. Lärarna har varit jättegenerösa och knappt gett mig läxor alls, så jag är inte dränkt i arbete under veckan. Galet bra!

För den som undrar var den internationella middagen gosig, jag tog med mig köttbullar och pannkakor. Mycket uppskattat. Fick äta massa tysk potatisgegga, något läskigt kinesiskt jag inte vet vad det var, spaghetti och.. ehh.. taboulleh.. blahblah, du vet den där salladen du gillar mamma? Hemgjord och allt, inga dåliga grejer. Skuttade runt, fick beröm för min obefintliga accent, kramades med kinesen och tog fula kort.

Annat intressant kan vara att... få se. Jag vet inte. Vi har fått en ny soffa i vardagsrummet? Den är lila med blommor. Storleken är bra. Haha, älskar hur hon köpte den för femtio dollar och inte kan sluta skryta om det. Nåväl, det var väl ett kap!

Nu har jag försökt mosa ner mina saker i väskor, packar som alltid alldeles för mycket. Men så blir det när det finns så mycket snygga bikinis och tröjor i ett land! (även om jag i allmänhet är skeptisk inställd till amerikanskt fashion sense)
Verkar som att jag fått med mig allting i alla fall. :)

Läggdags låter som ett alternativ då jag blir skjutsad runt halv sex-tiden imorgon bitti. Mellanlandar i Denver, och landar strax efter fyra på Hawaii. Sen väntar en av de coolaste veckorna på länge!
Vykort till dom som har tur? Haha.

Ha en bra vecka därhemma, och en trevlig start på sportlovet! Vi hörs på torsdag.
PUSS!

Ahw, följande kommer med största säkerhet vara ett högst sentimentalt och snyftigt inlägg, men då en era gått i graven tycker jag att det kan vara okej. Sen vet väl alla att jag är en ytterst snyftig person också, gråter för minsta lilla. (tro mig, det har inte gått över)

Uhm, så, efter denna spännande inledning kan jag väl förklara mig också.
Måndag innebar min absolut sista basketträning i Amerika. (vi kommer fortfarande ha kondition och styrketräning, men det finns massa regler som säger att man inte får utöva sporten utanför säsongen, så ingen mer "två timmar efter skolan"-träning)
Vi lekte med boll, övade lite på skotten och avslutade med basket-baseball. (mostly goofing around, alltså) Blev attackerad med kramar av mina söta lagkamrater, som trots att jag inte åker hem förrän om fyra månader, berättade hur mycket dom skulle sakna mig.
På kvällen hade jag en intervju "bokad" med en väldigt charmig gammal dam, då jag för tillfället jobbar med ett projekt om "The Great Depression". ("I don't know what's so GREAT about it..." haha, dålig humor) Vi pratade i säkert en och en halv timme och hon hade jättemycket intressant att berätta. Hon påminde mig en hel del om min egen mormor, och vi kom jättebra överens. :)
Snabb runda till IKEA för att inhandla diverse svenskheter till min favorit i Washington. Blev en hel del knäckebröd till norrlänningen, haha! Fascineras fortfarande över hur lika våra upplevelser här i USA här, lite läskigt ibland men mycket praktiskt när man vill ringa och gnälla och personen vet precis vad man pratar om. (DISKMASKINEN!!!)

Okej, sen blev det tisdag vilket det fortfarande är, och absolut sista dagen på basketsäsongen. Segade mig igenom skoldagen - kokade ägg på kemin och tittade på film på US History. 
Så blev det 8th period vilket innebär basket, och vi skrev tackkort under Study Skills innan vi begav oss mot the gym för att ha vår shootaround. (mjo, jag ser också hur mycket engelska nu men jag är trött och orkar inte tänka)
Tittade på en sjukt kul video när coacherna anlände, men det var vår hemlighet, haha! "Whatever happens in this film room, will stay in this film room." Men kul var det :D

Svidade om till matchställ och fick en halvtimme att förbereda oss innan uppvärmningen. Jag och Ohio (aka Jordan), en skön tjej i mitt basketlag , roade oss med att spela match mot Teddy och nån random basketkille jag aldrig minns namnet på. Vi vann, såklart. Vi är bäst.

Efter det var det uppvärmningsdags och peptalk. Min coach avslutade med "Okay Sweden, last game in America!", och sedan sprang vi ut och värmde upp det sista. Klockan fem marscherade jag och fyra lagkamrater ut som "the starting five", galet peppade. Och mjau, vann gjorde vi med stiliga 40-15 i vår sista match. Lade i fyra poäng av dessa och langade iväg en hel del schyssta passningar. Platsar helt klart på min topp tre-lista över bra matcher.

Blödiga Felicia började såklart gråta i samma sekund som coach Slad sa "Sweden, it has been a blast." och sen sa hon mer om att jag skulle åka hem och fortsätta spela, fast det hörde jag inte så noga för jag grät och då började flera av de andra tjejerna gråta också, så vårt eftersnack förvandlades till ett stort kramkalas.  Basketen har verkligen varit det absolut bästa med mitt år här, och även om jag kommer träffa tjejerna och har fina kort och allt sånt, så känns det sorgligt att behöva lämna in väskan, de småfula uppvärmningsbyxorna och mina tröjor med nummer 10 på ryggen. Oh well, när jag torkat tårarna och kramat alla femton gånger så tog vi kort och sen spenderade jag dom följande tre timmarna watching games. (jag kan inte skriva svenska meningar just nu!)

Skjutsades hem vid niotiden och hade precis sköljt ut balsamet då min värdmamma började tjabbla om tornadovarning och om att signalen hade gått så vi borde "take cover". TA SKYDD. Uhm.
Sjöblöt och förvirrad klev jag ur och hon hade hunden under ena armen och datorn under andra, yrandes om att jag nog borde hugga tag i min laptop och mina nycklar för saker kommer ju blåsa bort om man har otur! Jag fattade ingenting, gick och kammade håret och lallade sedan iväg till köket där min värdpappa stod och stekte äggplanta. Måste ju älska skillnaden i beteende mellan dem. Han sa att det var lugnt så jag slog mig ner i vardagsrummet med middag och läxor, och så bloggskrivande förstås. Gotta love America.
Ja, jag antar att jag älskar USA en del ändå.

Nu blev det här överdrivet långt, men ingen har ju tvingat er att läsa så skyll er själva!
Ett litet snabbt PS är att jag nu har klarat av sex månader på dagen. Och att jag har världens bästa basketlag som jag redan saknar. Plus att Hawaii är om åtta dagar. TAGGAT.
Massa puss och kram till er!

Har inte hittat minnet, förstår inte hur saker (minnen, telefoner, nycklar, strumpor, tröjor) bara försvinner i det här huset (det skulle väl vara disken som inte bara försvinner mirakulöst då...).

Men, då jag inte har skrivit något vettigt på ett tag får det blir en snabb summering för intresseklubbens skull. Även om jag som vanligt har svårt att komma ihåg vad jag gör. Eh.

Så förra helgen inleddes med match på fredagskvällen mot ärkerivalen Celina, alltid kul med match men vi kom inte alls upp till samma tempo som i matchen mot Argyle (som spelades torsdagskväll, uppskjuten på grund av isdagen). Vi förlorade, inte hemska siffror men kunde varit betydligt bättre. Oh well, en tvåpoängs-match på torsdagen mot ett riktigt bra lag är ju inte fy skam heller!

Lördag var planen att jag skulle stanna i min säng och bli frisk, och det gick bra tills min kinesiska bästis beslutade sig för att vi skulle ut och äta. Glad att han drog med mig ut dock, trots att jag snuvade mig igenom kvällen så var det trevligt att käka kinesiskt med honom och att han dessutom var gentleman nog att betala maten var ju bara plus i kanten.

Söndag innebar massa sömn och maratonsamtal med min bästaste Sandra. Tror att jag pysslade med mitt historiaprojekt också. Galet bra. Hundrafem poäng av hundra möjliga. Jotack.

Veckan har varit seg, känns som att jag mest går fram och tillbaka utan att fundera så mycket. Fast det har varit lite... mycket... rosa fluff involverat också, så jag är glaaad.
Onsdag tog vi lagfoto, blev galet snyggt (antagligen inte). "Buddy picture" med Lauren och Madi också. Det var kul! Även om vi fick stå väldigt manligt på lagfotot.
Torsdag var busdag på hög nivå, men sånt ska man nog inte skriva om på bloggen. Haha.

Idag, fredag, gick jag till skolan, halvsov mig igenom dagen och sen hade vi vår sista bortamatch mot Sanger på kvällen. Lite sorgligt faktiskt, inte för att vi förlorade med några poäng, men för att säsongen är officiellt över på tisdag. Basketen har varit den absolut bästa delen av mitt år hittills, och även om jag fortfarande kommer träffa alla och sådär så är jag lite ledsen över att matcherna och träningarna är slut. Vi går in i post season på onsdag vilket innebär styrke- och konditionsträning, men inte mycket mer spel med boll alls.
Tralala, slut på nostalgi, det får det bli mer av senare. Trevlig kväll, vi stannade som vanligt och tittade på Varsitypojkarnas match också, och jag hade fyra ungar som klättrade på mig. Japp, jag är fortfarande bäst med barn. Dom flätade mitt hår (eller mja, slet i det är väl ett bättre ordval) och gosade i mitt knä och hoppade runt mig. På bussen hem somnade lilla Lanie, en av coachernas dotter och typ världens sötaste unge, på mig som sov lika mycket jag, fick höra att vi var väldigt söta. Haha. 

Nu är klockan sent och jag ska sova.  Vet inte riktigt hur planerna ser ut för helgen men bli frisk är ganska högt upp på listan. Få lite projekt gjorda och tagga galet inför Hawaii. ELVA DAGAR!
Ja, oj, hoppla vad långt det blev igen.
Hoppas ni där hemma har det bra, fyra månader och sen är jag hemma! Jag har precis insett att jag kommer missa Melodifestivalen. Och att jag skulle döda ett mindre djur för att få äta farmors Skagenröra och arton kilo färskpotatis just nu. Inte nödvändigtvis tillsammans.
PUSS OCH KRAM!