26 augusti 2008
Mjaa, då har jag överlevt två dagar i high school och det är väl nämnvärt.. Är junior och läser AP English, AP Chemistry, AP Spanish, Precalculus, Economics, US History och Athletics. AP-kurserna är "särskild kurs" och dom är helt klart svårare, så vi får se om jag pallar, dom tror det. Det är mest seniors på mina lektioner så det är kul, känner en del folk redan :)
Skolan är fin och stor. När jag har fyllt i alla papper och fått en läkarundersökning kommer jag kunna börja försäsongsträna med basketlaget, och så får vi se om det blir aktuellt med spel sen. Coachen verkar jättebra och tjejerna är snälla i alla fall. Halva idrottstimmen (alla lektioner är nittio minuter och man har fyra lektioner varje dag) är Study Skills, så man får en chans att göra läxor och sånt.
Allting är roligt, alla är väldigt snälla och följer mig vart jag än behöver hjälp att hitta, så... men jag saknar hemma och min klass. Senaste två dagarna har varit bra och sånt men man börjar längta hem för att allting är så obekant och annorlunda, plus att mycket är svårt och det är många nya ord så man känner sig mest dum hela tiden. Det är väl normalt, men det suger att vara "homesick" för det är inget man kan göra åt det och ingen hoppar fram och erbjuder en flygbiljett hem till Sverige, så det är bara att le och fortsätta tills det känns bra igen...
Skillnader hittills då... Förutom storleken på allt är det väl attityden och maten. Tjejerna är oftast trevliga men ganska högljudda i många fall, killarna är extremt trevliga och en del beter sig som att man vore den han tänkte gifta sig med. Folk tycker att det är coolt med Sverige men vet oftast ingenting. (nej, vi är fortfarande inte Schweiz)
Att allting är friterat och att grönsaker är någonting konstigt får man väl vänja sig vid.
Aja, nu måste jag fortsätta med mina sextio Precalc-uppgifter, sen ska vi köpa skolgrejer och sen får vi se om jag hinner hälsa på Alex och Gary, också kända som "tysken och kinesen". Bara att aktivera sig, liksom... Hinner jag inte det ska ut och jogga så jag hänger med sen när jag får börja träna.
Skolan är fin och stor. När jag har fyllt i alla papper och fått en läkarundersökning kommer jag kunna börja försäsongsträna med basketlaget, och så får vi se om det blir aktuellt med spel sen. Coachen verkar jättebra och tjejerna är snälla i alla fall. Halva idrottstimmen (alla lektioner är nittio minuter och man har fyra lektioner varje dag) är Study Skills, så man får en chans att göra läxor och sånt.
Allting är roligt, alla är väldigt snälla och följer mig vart jag än behöver hjälp att hitta, så... men jag saknar hemma och min klass. Senaste två dagarna har varit bra och sånt men man börjar längta hem för att allting är så obekant och annorlunda, plus att mycket är svårt och det är många nya ord så man känner sig mest dum hela tiden. Det är väl normalt, men det suger att vara "homesick" för det är inget man kan göra åt det och ingen hoppar fram och erbjuder en flygbiljett hem till Sverige, så det är bara att le och fortsätta tills det känns bra igen...
Skillnader hittills då... Förutom storleken på allt är det väl attityden och maten. Tjejerna är oftast trevliga men ganska högljudda i många fall, killarna är extremt trevliga och en del beter sig som att man vore den han tänkte gifta sig med. Folk tycker att det är coolt med Sverige men vet oftast ingenting. (nej, vi är fortfarande inte Schweiz)
Att allting är friterat och att grönsaker är någonting konstigt får man väl vänja sig vid.
Aja, nu måste jag fortsätta med mina sextio Precalc-uppgifter, sen ska vi köpa skolgrejer och sen får vi se om jag hinner hälsa på Alex och Gary, också kända som "tysken och kinesen". Bara att aktivera sig, liksom... Hinner jag inte det ska ut och jogga så jag hänger med sen när jag får börja träna.
Kommentarer
Postat av: madde
jag ficksar fisk, då blir allt bra!
Trackback
